Övergrepp · Boende · Destruktiva jag · Djur · Familj · Fotografering · Livet · Psyk · Vänner

Ny presentation

Då det ramlat in nya besökare så berättar jag lite om mig igen.

Jag är 37 år och lever med diverse diagnoser så som emotionellt instabil personlighetsstörning, bipolär typ 2, ADD, panikångest (med tillhörande hallucinationer), social fobi light,generaliserat ångestsyndrom, PTSD, OCD och inväntar ytterligare en diagnos inom autismspektrat.

Mer än mina diagnoser så är jag en dotter, syster, moster, gammelmoster, faster, änglamoster och vän. Jag älskar att fota men har tyvärr inte kvar min systemkamera men har en kompaktkamera som får gå den också.

Tycker även mycket om djur i alla dess former, men mest min katt Pepsi som är min lilla ögonsten.

Bor, just nu i Gnesta hos min bror, men söker efter lägenhet. Då jag inte klarar av eget boende så ska jag ansöka om ett särskilt boende som faller under SoL. Jag har svårt för så mycket som rör boende, så det är svårt att skriva om det..

Men, jag har svårt för att komma igång med det vardagliga som ska göras såsom städa, tvätta, duscha, laga mat, diska osv. Kom inte och tvinga mig för då blir jag tvär :p

Men jo, det är tyvärr sant. Kommer någon och säger åt mig så reagerar jag stark, ett beteende som jag gärna blir av med, men det ingår tyvärr under min problematik. Jag skyller inte på mina diagnoser även om jag skriver att det beror på dom.

Jag lever ju med diagnoserna och de innebär att man har problem med vissa saker, så jag menar inte att skylla ifrån mig snarare för att vilja berätta Vad det beror på.Jag har även svårt att ta kritik, vänder det till att det är mig det är fel på.

Det värsta är självskadeproblematiken som jag brottas med. Har varit fast i dess klor i många år, men de senaste 6 åren har varit värst. Jag självskadar på olika sätt och att jag skär mig är bara ett, jag skär och bränner, men än så vill jag inte gå in på – det ska vara min typ hemlighet. Lite måste man få behålla för sig själv.

Jag har varit med om övergrepp, något som jag inte vågade anmäla
Jag var mobbad i hela grundskolan och gymnasiet struntade jag i, men jag har läst upp grundskola och gymnasie på komvux och folkhögskola.

Läste sen till undersköterska på komvux och gick ut med huvudet högt, för betygen var så himla bra och jag hade aldrig varit i närheten av såna betyg.

Det var lite för nu, kommentera inlägget med frågor om du undrar över något. Var inte blyga, jag svarar på det mesta.

Boende · Djur · Familj · Kyrkan · Livet · Vänner

Var blev det fel?

Att andas. Det kan göra förvånansvärt ont. Livet, det kan vara pest, det kan vara kolera. För de flesta är det bra, vill jag tro i alla fall. För mig blev det inte så bra. Saker går tungt, det går segt som sirap.

Boende. Jag bor fortfarande hos min bror och svägerska. Men Gnesta har jag inte fastnat för. Borås eller Sölvesborg. I Borås har jag vänner, fotboll, kyrkan och naturen. I Sölvesborg har jag vad jag vet – naturen. Vill tro på mer. Men vad vet jag. Ett par styckna har jag i alla fall kontakt med på facebook (och instagram).

Men här. Naturen finns, men den är inte som de andra ställena. Jag kräver inte ett hav av vänner, men några är ju aldrig fel. Men att andas i Gnesta gör ont. Luften är stickig liksom.

Jag känner mig inte hemma någonstans, jag är som ett oroligt elände som bara känner fel…? Fel känslor. Jag vet inte. Jag vill känna ro i kroppen, men jag är bara orolig. Ångestboll.

Jag vet inte. Men var blev det fel i Mitt liv? Jag vill få tag på ett boende, en egen lägenhet. Jag och min katt.

Men ödet verkar styra skeppet åt fel håll. Skeppet som håller på att sjunka.

Boende · Djur · Familj · Livet · Psyk · Vänner

Orken tryter

Folk säger att jag ska orka lite till, men nu känner jag att väggen är här. I lördags hjälpte jag till  av flyttstäd och bärhjälp, började gråta mitt i allt, i söndags var det mer kartonger att bära, på måndagen var en dag jag oroat mig för, min katt skulle kastreras.

Igår kom pengarna, men jag lyckades igen med att bränna allt, inte allt men nästan. Satte in 250:- på exets konto för han var pank. Knäckt över hur dålig koll jag har på pengarna. Mamma ska ju ha hand om mina pengar för jag inte kan och jag har inte råd med godman.

Hur svårt kan det vara egentligen? Jag vet i huvudet hur jag ska göra. Jag ska ta ut allt och dela upp i 4 kuvert, så jag har ett kuvert/veckan. Men så kommer pengarna och då faller allt bort. Jag vet att det ”tillhör” ena diagnosen. Läste senast idag i en grupp för bipolära där frågeställningen var just om man kan hantera pengar.

Jag vet att det finns de som har det värre än mig, de som åker till Polen och lever loppan i några veckor och tar ett lån när pengarna tar slut och fortsätter att leva loppan. Jag bränner det jag har men tar inga lån. Men samtidigt så vet jag att jag hade tagit lån om jag inte haft skulder.

Men en så självklar sak som pengar. Jag suger och jag skäms när mamma frågar om jag har pengar kvar. Denna månad har jag dock inte bränt på så mycket onödigt. Betalat till min bror, kastrerat (vaccinerat och id-märkt) min katt, laddat mitt kontantkort till telefonen, hyra av förråd, betalat skulder, skickat paket som kostade 208:-, köpt medicin till min katt… Köpt 2 paket cigg, 3 munkar, 2 cola och en elcigarett. Så Pepsis försäkring

Sen var det roliga slut. Eller ja, det var ju inte så mycket onödigt egentligen. Så jag försöker tänka att nästa månad ska jag göra som planerat. Betala till min bror och föra över resten till mamma. Sen måste jag leva snålt för den 5 augusti så ska jag på prideparaden tillsammans med Linus och hans man. Sen var de några till.

Idag kommer min svägerskas syster och son (4,5 år) och de stannar till i morgon.
Jag orkar inte. Jag vill bara gå hem till mamma och sova där tills i morgon, men jag måste hålla koll på katten så hon inte slickar på såret.

Mamma föreslog att jag skulle ta med mig henne, men då det bara gäller en natt så känns det inte rätt mot henne.
Masken måste sitta stenhårt, men jag vet inte hur.

Jag vill bara gråta,

Övergrepp · Boende · Djur · Livet · Psyk · Träning · Vänner

Lite tur till mig

Mitt i allt elände så fick jag lite tur.. Jag ställde upp på en ”tävling” i en grupp på facebook där det var en som lottade ut 3 par sladdlösa hörlurar, grön, röd och blå. Så skulle man skriva vilken färg man ville ha så skulle hon bara helt random välja ut 3 vinnare, och jag var en av dom!!!

Perfekt för mig nu när jag ska börja träna, slippa trassla in sig i sladdar och skräp. Jag försökte läsa bruksanvisningen, men jag fattade ingenting, men jag fick dom att funka. Så nu har jag fixat en spellista i mobilen med peppande musik.

Nu ska jag bara våga mig ut också. Gårdagens känsla bet tag i mig ordentligt så idag har jag verkligen inte mått bra.. Har tom känt själv att en inläggning kanske skulle vara nödvändig. Sist så var jag ju tvungen att skriva ut mig i förtid pga Pepsis skada.

Jag har visserligen känt länge att det kanske skulle vara nödvändig, men jag drar mig för det totalt.  Sen tänker jag mycket på en grej… Om en inläggning skulle bli riktigt nödvändig när jag fått egen lägenhet… Vad gör jag då med Pepsi?? Jag har verkligen inte råd att lämna in henne på något kattpensionat.

Så – jag lär få bita i det sura äpplet och klara mig själv. DET är något som skrämmer mig.. Jag tror tyvärr att det kommer att hända att jag behöver läggas in. Så ja.. jag vet inte. Men jag måste ju inse att jag måste bo själv tillslut.. Jag hoppas ju att jag får lägenheten jag tittat på, trots att den är väldigt liten.

Men den ligger fint som attan. Precis bakom huset går en grusväg som går runt en skog liksom, så det kommer att bli en bra väg att gå/springa på. På slutet av grusvägen ligger hembygdsgården och den hembygdsgården har blivit framröstad till Sveriges finaste. Minns inte när dock, men det stämmer.. Den är fantastisk!!

Men men… Jag skulle behöva städa rummet, men det är lite svårt när jag inte vet var jag ska göra av mina saker. Har en massa brev som jag inte vet var jag ska göra av, sen saker jag vill ha framme, men det blir för mycket. Så, jag lägger inte någon energi på det.. Det får bli en annan dag.

Just ja!! Jag fick ett pannband av en kompis idag, också till när jag ska träna. Måste hålla undan allt hår från ansiktet… eller om jag ska ha det för att jag inte vill ha massa svett som rinner ner i ögonen… När jag går ut och går så är det ju powerwalk som gäller och jag svettas så in i bomben, särskilt huvudet. Så att ha pannband blir bara skönt.

Så, nu har jag allt jag behöver typ.. Midjebälte där jag förvarar typ mobil och nycklar – den är inte ny dock, men bara använd typ 3 gånger, sen pannband (25:-) och hörlurarna som jag vann. Pannbandet, självklart mönstrat med katter.. Sen skulle Jessica sy ett pannband, men bara för att jag gjort så mycket reklam för henne (hon syr barnkläder) så behövde jag bara betala porto. Så 2 pannband för 32 kr. Känns rätt okej måste jag säga.

Sen en annan sak, jag har hittat ett hus!! Eller Nettan hittade det åt mig, på Hanö. Bara 3.470.000:- så det var ju som hittat typ, jag slår till direkt 😉

Nå väl. Nu ska jag mingla vidare. Vad jag ska göra vet jag dock inte. Har verkligen inte gjort något vettigt idag, mer än rensat kattlådorna, diskat och kastat sopor. Sov så himla oroligt i natt, massa mardrömmar igen. De dyker upp mer och mer.. Nej, jag mår inte bra. Men vad gör man åt drömmar liksom? Jag kan inte påverka dom och det är det värsta, där är man så maktlös.

Men. Vill nästan ta en långpromenad, men det är så ruggigt ute.. dålig ursäkt, jag vet..Men samtidigt så är jag rädd.. Vågar inte riktigt gå ut nu, även det beror på gårdagens känsla. Jag VET att det ”bara” var en känsla och att jag inte ska isolera mig för det, men det är lättare sagt än gjort så ingen behöver påpeka det. Jag är rädd!

Boende · Djur · Livet · Vänner

Livet vill mig ont

Det sket sig igen. Boendet jag skrev om igår.
Det visade sig att hon jag skulle bo hos bara fick ha inneboende i 1 vecka.
Så har jag pratat med soc här i Gnesta och de hjälper inte heller till. Bostadsköerna ringlar sig långa och allt känns hopplöst.

Var tusan ska jag söka lägenhet för att få napp egentligen?
Har lagt ut annonser i grupper på facebook gällande lägenhet i Södertälje, Gnesta, Björnlunda, Stjärnhov och Nyköping.

Ska ringa en annan privat hyresvärd i morgon och hoppas på tur.
Jag orkar inte mer av detta. Dessa motgångar.
Livet gör ondare än jag trodde, och allt för många verkar inte vilja försöka förstå.
Med mitt mående så fixar man tyvärr inte hur mycket som helst. Inte jag i alla fall
Fuck life

Känns så… bittert. Surt. Jobbigt. Jag är absolut inte bitter mot Sofia är värt att tillägga… Utan livet. Jag kan nu bara hoppas på lägenheten i Södertälje. Det enda jag känner är att den är såå himla liten och det känns inte rätt mot Pepsi. Att hon ska bo på så liten yta och dessutom utan kattkompis för första gången i hela sitt liv.

Det känns som… Jag vill inte ens skriva det.. Allt är så hemskt just nu och det gör ont i hela mig.. Bara för att jag fuckar upp hela mitt liv så ska inte hon bli lidande, men grejen är att hon är mitt allt, det är hon som gör att jag fortsätter att andas. Det är hon som ligger nära mig när ångesten är jävlig. Min Pepsi.

Men mitt liv. Fan säger jag bara

Reklam · Vänner

Reklam – Bakverk

En vän till mig, Marina – hon älskar att hålla på i köket och laga mat och baka och sånt. Hon har lärt sig baka dessa tårtor själv, så jag tycker att det är värt att visa upp. Mer bilder finns i länken —> HÄR <—

Besök gärna, men på egen risk… man blir bra sugen. Är ni intresserade av tårtor så finns hon i Bromölla

Så ljuvliga.. Så, in och titta på allt annat hon gör 🙂

 

Boende · Djur · Kyrkan · Livet · Vänner

Ny katt på väg?

Eller ja… i mina drömmar så har jag hittat den ultimata kompisen till Pepsi… Jag blev helt kär när jag tittade på bilder av rasen Cornish rex.

Erkänn att de är vansinnigt söta!! Öronen är 3 storlekar för stora för kroppen.. Alltså.. Jag vet inte.. jag bara blev helt såld! Fastnar bara för katter med stora öron verkar det som.

Hittade denna bild på google när jag var hemma hos mamma och när jag visade bilden för henne så tittade hon bort direkt och gjorde en konstig min och sen påstod hon att den var ful. Själv är jag övertygad om att hon hade något skräp i ögonen. För inte är denna kisse ful..

Så, var tvungen att visa upp denna.. Kan i övrigt berätta att jag var till apoteket för att hämta medicin, sen gick jag till Ica för jag hade fått 2 gåvor att hämta ut där, ett paket kaffe och ett paket bullar, så då tog jag det och gick hem till mamma och fikade.

Vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord, så gosade jag lite med Yamas också. Han är bra fin den killen.. Saknar att ha honom som min, men han fick ju bo hos mamma då jag bodde på korttidsboende och där fick man inte ha djur, sen flyttade ju jag till Bror och Yamas är lite rädd för stora hundar plus att han och mamma trivdes så bra ihop, så han fick stanna.

Men jag kan ju hälsa på honom varje dag nu om jag vill och det känns bra. Han har så speciella drag, till sättet – han är så finurlig, busig och påhittig.. Skulle kunna skriva en lång novell med saker han gör.. Men, han mår bra där han bor nu och det är huvudsaken.

Mamma är dock väldigt noga med att när han hittar på sattyg, då är han min katt 😉 Förstår inte vad hon menar med det. Men jag är nöjd.. Då får jag honom ibland.

Nå väl, nu ska jag prata vidare med vänner på facebook.. Kan även meddela att jag ska flytta hem till en vän i Södertälje, hon råkar ha ett rum mer än vad hon behöver. Jag får närmare till alla mina vårdkontakter, kyrkan, apotek, stort köpcentrum – allt på gångavstånd om jag vill vara hurtig.

Men nu pyser jag…

Reklam · Vänner

Lilla filuren

Allt började en dag med att en kompis till mig började sy mössor till sin son, och sen utvecklade hon det hela och syr nu mössor, tights, tröjor, meps.. Mössor syr hon även till vuxna. Så, nu tycker jag att du ska besöka hennes hemsida och se om du hittar något själv till just Ditt barn

Hemsidan hittar du genom att klicka på bilden