Ny presentation

Då det ramlat in nya besökare så berättar jag lite om mig igen.

Jag är 37 år och lever med diverse diagnoser så som emotionellt instabil personlighetsstörning, bipolär typ 2, ADD, panikångest (med tillhörande hallucinationer), social fobi light,generaliserat ångestsyndrom, PTSD, OCD och inväntar ytterligare en diagnos inom autismspektrat.

Mer än mina diagnoser så är jag en dotter, syster, moster, gammelmoster, faster, änglamoster och vän. Jag älskar att fota men har tyvärr inte kvar min systemkamera men har en kompaktkamera som får gå den också.

Tycker även mycket om djur i alla dess former, men mest min katt Pepsi som är min lilla ögonsten.

Bor, just nu i Gnesta hos min bror, men söker efter lägenhet. Då jag inte klarar av eget boende så ska jag ansöka om ett särskilt boende som faller under SoL. Jag har svårt för så mycket som rör boende, så det är svårt att skriva om det..

Men, jag har svårt för att komma igång med det vardagliga som ska göras såsom städa, tvätta, duscha, laga mat, diska osv. Kom inte och tvinga mig för då blir jag tvär :p

Men jo, det är tyvärr sant. Kommer någon och säger åt mig så reagerar jag stark, ett beteende som jag gärna blir av med, men det ingår tyvärr under min problematik. Jag skyller inte på mina diagnoser även om jag skriver att det beror på dom.

Jag lever ju med diagnoserna och de innebär att man har problem med vissa saker, så jag menar inte att skylla ifrån mig snarare för att vilja berätta Vad det beror på.Jag har även svårt att ta kritik, vänder det till att det är mig det är fel på.

Det värsta är självskadeproblematiken som jag brottas med. Har varit fast i dess klor i många år, men de senaste 6 åren har varit värst. Jag självskadar på olika sätt och att jag skär mig är bara ett, jag skär och bränner, men än så vill jag inte gå in på – det ska vara min typ hemlighet. Lite måste man få behålla för sig själv.

Jag har varit med om övergrepp, något som jag inte vågade anmäla
Jag var mobbad i hela grundskolan och gymnasiet struntade jag i, men jag har läst upp grundskola och gymnasie på komvux och folkhögskola.

Läste sen till undersköterska på komvux och gick ut med huvudet högt, för betygen var så himla bra och jag hade aldrig varit i närheten av såna betyg.

Det var lite för nu, kommentera inlägget med frågor om du undrar över något. Var inte blyga, jag svarar på det mesta.

Annonser

Annorlunda start på dagen

Vaknade vid 7:15-tiden, gick upp och klädde på mig typ direkt, sen lite innan 8:00 så gick jag till Ica för att hämta min elcigg, sen hem en vända. Vid 10:30 var det dags att gå igen, men då med Pepsi för vi skulle till veterinären för vaccination.

Om jag inte missat något så har jag gjort allt jag kan för henne.. Kastrerad, vaccinerad*2, idmärk och registrerad hos Kennelklubben samt vilse.se

Känns fint måste jag säga. Ska iväg till Granngården om någon dag och köpa foder då jag väntar på 100:- check från Royal Canin. Allt ska vara rätt.

Sen fick jag mail av min biståndshandläggare och fick veta att man kan få hjälp med lägenhet även om man inte har LSS, dessa faller under SoL, så hon skulle skicka hem ansökningspapper så jag kan söka. Det vore ju toppen!!

Eftersom dagen började så tidigt så ska jag ta en vila strax, eller om jag tar lite kaffe i värmen, har inte druckit det idag. Ingen frukost heller, men jag är inte hungrig än så varför äta..

Åt tillräckligt igår 😦

Men men.. nu ska jag ladda kaffet, plocka undan lite och sen röka lite på elciggen som kom idag. Den ena vill inte funka dock, så jag får väl skicka tillbaka den.. Men nu väntar jag bara på att kunna beställa min Ijust Pico som är lite kraftigare än den jag har nu. Beställde som tur är ett 2-pack, så är den ena paj så är det inte hela världen.

Sen efter kaffe och vila så ska jag knåpa ihop ett nytt inlägg där jag bla ska ta upp varför jag inte klarar av att bo ensam. Ni som känner mig eller följt mig länge vet nog varför men jag har fått en hel del nya läsare så det blir en form av presentation typ..

Nå väl!

Värmeslag Allan

Har nu suttit på balkongen ett tag, men med inglasning så blir det brutalt varmt och att öppna fönstren går inte för då hoppar Yamas ut igen. Så jag drog mig in till sovrummet där det är svalare.

Har varit ute och gått men det är tråkigt att bara vandra utan mål. Det är en sak om det är fin miljö, men Gnesta är rätt fattigt om man inte går långt för att sen vandra där det är fint.

Det finns inget som är värt att se om man inte vill titta på hus typ. Så, nu sitter jag här och lyssnar på musik, kollar in sidor där jag man löpa min Pico – en elcigg som håller längre än de som ser ut som pennor typ.

På en Pico kan man byta ut delar när det behövs. Den kostar en del i inköp, men sen håller den länge. Nu har jag beställt en lite dyrare penna i väntan på en pico.

Nå väl.. Nu ligger Pepsi bredvid mig så jag ska nog gå på toa och lägga mig i sängen, då tar det 2 sekunder tills hon kommer. Min gospanna det där..

Jag är inte gjord för det här

Mamma gick hemifrån vid 8:00 och jag ska nu bo ensam för första gången på 7 år. Förmiddagen gick bra, sen lite efter lunch började ångesten tränga sig på och vid 16-tiden var det dags för behovsmedicin.

Nu är klockan 18:20 och jag vill inte vara med längre, men jag vägrar att gå tillbaka till brorsan för jag Ska klara detta! Jag måste. Men nu när jag redan känner så här, hur ska det då gå den dagen jag får egen lägenhet?

Jag vill ha en lägenhet som faller under LSS men jag har inte rätt till det än, men kanske efter att min utredning är klar och den har inte ens börjat än.

Men nu, jag fryser, jag svettas, är orolig i magen och mår illa, illamåendeångest.

Vad gör jag nu? Jag vet faktiskt inte. Det är inget på tv, men det var något jag skulle kolla på lite senare men jag minns inte vad. Men fram tills dess… Ja, jag vet inte. Vad gör man när man känner sig ensam, liten, rädd och borttappad?

Hur ska jag klara av det här? Jag har katterna, men sen då? Katter och cigaretter.

Jag sliter håret av mig snart. Är det nu medräkningen ska börja? När det nya livet just har börjat.. Jag är rädd

Home alone

För första gången på 7 år är det tänkt att jag ska bo själv, sköta mig själv, laga mat, diska, dammsuga, ta hand om katterna..  Ska bo här i ca 2-3 veckor

I lördags ”flyttade” jag från min bror hem till min mamma och med mig hade jag Pepsi, så nu hoppas jag att Yamas och Pepsi ska komma överens. I söndags morse så rök de ihop för första gången, och hittills enda gången. Nu nöjer de sig med att morra åt varandra.

Pepsi var lagom kaxig igår då hon kröp in och la sig i Yamas favoritkoja och trots att Yamas visade sitt missnöje så flyttade hon inte på sig. Hon säger inte så mycket längre, det är mest Yamas som låter.

Pepsi har hittat ett favoritställe och det är på ett bord i vardagsrummet som ser ut som en djungel av blommor. Hon har kommit på att mammas lobelia är god att tugga på, något som jag säger nej till för på en sida på nätet så läste jag att den är giftig, men på giftinformationens hemsida så står det att den inte är giftig.

Så jag väljer att förbjuda. Sen i förrgår, den 10 juli så fyllde Pepsi hela 3 år och hon fick öring till frukost och middag, men hon nöjde sig med att slicka i sig såsen och sen bara äta torrisar.

Nå väl. Jag har tänkt att jag ska bli lite mer aktiv här, har fått mail om att jag fått en hel del nya följare plus att jag har mina gamla följare.. Då får man försöka vara mer aktiv.

Så, ni nya, välkomna hit!

Var blev det fel?

Att andas. Det kan göra förvånansvärt ont. Livet, det kan vara pest, det kan vara kolera. För de flesta är det bra, vill jag tro i alla fall. För mig blev det inte så bra. Saker går tungt, det går segt som sirap.

Boende. Jag bor fortfarande hos min bror och svägerska. Men Gnesta har jag inte fastnat för. Borås eller Sölvesborg. I Borås har jag vänner, fotboll, kyrkan och naturen. I Sölvesborg har jag vad jag vet – naturen. Vill tro på mer. Men vad vet jag. Ett par styckna har jag i alla fall kontakt med på facebook (och instagram).

Men här. Naturen finns, men den är inte som de andra ställena. Jag kräver inte ett hav av vänner, men några är ju aldrig fel. Men att andas i Gnesta gör ont. Luften är stickig liksom.

Jag känner mig inte hemma någonstans, jag är som ett oroligt elände som bara känner fel…? Fel känslor. Jag vet inte. Jag vill känna ro i kroppen, men jag är bara orolig. Ångestboll.

Jag vet inte. Men var blev det fel i Mitt liv? Jag vill få tag på ett boende, en egen lägenhet. Jag och min katt.

Men ödet verkar styra skeppet åt fel håll. Skeppet som håller på att sjunka.